Livet rullar på. En del saker händer, andra inte. Precis som livet ska vara.

Häromdagen stod jag och vek lite tvätt samtidigt som jag tittade ut över järvafältet genom fönstret och kom på mig själv med att tycka att det var riktigt trivsamt. Rent av lite terapeutiskt. Jag började längta efter att stryka..och mangla. Drömde mig bort till mormors underbara linneskåp, där manglade lakan ligger perfekt vikta, perfekt sorterade  och doftar nytvättat, men inte på samma sätt som min tvätt doftar nytvättat.

Men jag är kass på att stryka, det är jättejobbigt och jag KAN verkligen inte mangla, om jag nu skulle orka mig masa mig ut till tvättstugan, vilket inte är så troligt, för vem har egentligen en mangel hemma? Bortsett från mormor kanske… Jag är lite ledsen över att jag aldrig lyckas lära mig mangla och stryka fint.

Allt det här får mig att inse att jag nog, kanske, men bara kanske, behöver komma ut och göra något annat

Ps finns det för övrigt någon bättre känsla att nybadad krypa ner i en renbäddad säng? Gärna på manglade lakan av bra kvalitet

Nya(?) sättet att ragga på är tydligen att hänga utanför Lidl och ge sig på ensamma kvinnor med tunga kassar.

Kommer precis från Lidl, struttade runt och kände mig rätt osexig i mina totalt osmickrande (men sköna!) kläder, osminkad och jävlig. Gick och tänkte på hur jag verkligen inte är nöjd med min kropp just nu, jag känner mig tjock, ful och osmidig…och så kommer det fram en kille och stöter på mig. I det skicket. Visserligen blev jag lite glad för det kan ju inte vara SÅ illa om främmande killar kommer fram till en, men jag känner mig alltid så obekväm när jag blir uppenbart raggad på.

Något som är bra med att vara gift är att det är lite lättare att bli av med jobbiga killar som kommer fram till en. Inte alla som bryr sig om att man är gift men många verkar respektera det och lämnar en i fred

Idag har jag haft verkliga vårkänslor. Inte för att det har varit den varmaste dagen, nej, det har varit flera dagar som har varit soligare tidigare, utan idag har jag tillbringat en del av dagen i vår lilla trädgård (kan man kalla plätten så?). Jag har krattat och rivit och slitit, ryckt upp massa otäcka ogräs med rötterna och njutit av att se hur det växer så det knakar under allt det gamla döda jag rensat bort.

Kom in nästan täckt med jord, det tog en god stund att duscha efteråt!

Lycka

Kan man bli annat än glad när dessa små rackare kikar upp? (Ja det är rabarber)

Kolla här! Tom persiljan går snart att skörda!

Tyvärr så växer dessa små gynnare också så det knakar :/

Nu var det ett tag sedan jag skrev. Tänkte att jag ska visa att jag lever

Har varit uppe i sköna Järvsö över påsken där det blev påskfirande, öl i solen, två födelsedagsfirande och mys. Däremot blev det ingen skidåkning, jag var ju fruktansvärt förkyld och maken ville inte åka utan mig.

Vi hade kanonväder hela helgen och har passat på att promenera och sitta på uteservering och dricka öl och lapa sol

Jag är fortfarande dödligt förkyld, hostar och snörvlar och kroppen är svullen och värker. Håller på och förbereder inför den stora festen i helgen (maken som fyller 30, makens bästa vän som fyller 30 och våra kompisar tvillingarna som fyller 25+25). Är typiskt att man ska vara sjuk när man har så fullt upp, men det är ju som det är.

Ikväll blir det fotokurs igen, skrev inget om förra kurstillfället, vi gick bara igenom lite grunderna i Photoshop och framförallt raw-konverteraren. Det var intressant men inget jag känner att jag kan lära ut här, ännu. Idag blir det fortsättning i Photoshop och gången efter tror jag att vi ska vara i studio och fota, det blir kul!

Nu ska jag dricka upp kaffet och ta tag i städningen här hemma. Tjingeling!

Hörde precis en otrolig historia på kolhydrater.i.fokus.se.

Här är ursprungsinlägget:

Så knäckt!

Nu ska elföreningen stänga av vår el. Vi har haft ett h-t-e med ekonomin eftersom min man inte fått akassa pga eget förtetag. Byråkratin bestämmer att vi inte får några pengar retroaktivt, så nu faller allt. Jag är sjukskriven pga hjärtproblemens medicinska biverkninkgar, har intyg på det, vad hjälper det??

Jag önskar er alla ett bra liv, kommer inte att ha tillgång till dator mera.

Jag vet inte hur man gör … men … ni har hjälpt oss…

Här kommer den härliga uppföljningen:

ÄNGLAR FINNS …….

…närmare än man kan ana!

Här nedan har jag lagt in mitt förra inlägg, ni som inte läst det – börja längre ner!

Vi fick ett SMS, från en medlem här på KiF. Medlemmen frågade om vi inte kunde få hjälp av soc osv., med vår katastrofräkning från elbolaget som gjorde att de stängde av vår el. Men det vi fick ingen hjälp, vi hade redan försökt med allt. Vet ni vad? Denna underbara människa har lånat oss, helt okända människor,  35 000:- och idag har jag betalat in vår elräkning.

Känslan att ta ut en postväxel och åka ner till Elföreningen och räcka över den till dem var helt fantastisk. I o f s visade det sig att skulden nu var uppe i 36 500:- … men det löste sig med släktens hjälp. Nu har vi el! Nu kan vi fortsätta att leva som vanliga människor och inte känna oss som några ”utstötta”.

Nu ska vi satsa allt på att fortsätta min mans nystarade företagsidé och tjäna ihop pengar till att betala vår skuld till vår välgörare i snabb takt!

Trodde inte ni heller att det fanns änglar? Det gör det, jag har fått det bevisat!

Kram på er alla, tack för allt stöd! KiF är bäst!

Monchan

Det är så härligt att höra dessa solskenshistorier!

Skulle du låna ut 35 000 kronor till en helt okänd människa? Jag tror inte jag skulle det, hur stor min lust att hjälpa någon än är…

Senast i våras/sommras så var jag tillsammans med en bunt andra människor på bröllopstorget (ett forum för folk som ska gifta sig) med och hjälpte en för oss helt okänd människa. Hon och hennes familj hade haft en otrolig otur med allt möjligt, det var trasiga vattenledningar och bilar som brakade ihop och jag vet inte vad. Allt det knaprade på deras bröllopsbudget och de hade varken råd eller ORK till att fixa sitt bröllop som de hade tänkt. Den blivande bruden var helt förstörd och man kunde ju förstås inte låta bli att tänka ”det kunde varit jag”.  Jag föreslog lite halvt på skoj att vi borde starta en insamling till henne och så var det någon av de andra som nappade på det och faktiskt startade det hela. Sen drog karusellen igång, allt fler erbjöd sig hjälpa till med inbjudningskort, hjälp med dukning och servering, gratis tårtor osv osv.

Jag minns inte exakt vilken hjälp de fick till slut, men det var rejält med hjälp! De lyckades genomföra sitt bröllop och var helnöjda. Själv hjälpte jag till med en liten slant till deras insamling, bröllopet var för långt bort för att jag skulle kunna erbjuda praktisk hjälp (vi blev alla inbjudna till bröllopet också, men jag kunde förstås inte vara med). Pengarna från insamlingen räckte till en övernattning på ett fint hotell och champagne och frukt på rummet..och kanske något mer.

Det kändes bra att kunna hjälpa till, även om det var en helt okänd människa.

Har ni några solskenshistorier? Har ni träffat på någon ”räddareinöden” på nätet, eller har ni kanske varit med och hjälpt någon ni inte kännt?

Skriv gärna och berätta! Har ni en lång historia så kan ni maila till cissi<at>pi<punkt>nxs<punkt>se så publicerar jag den här på bloggen!

Kände mig så otroligt trött igårkväll och hade lite ont i svalget och bihålorna.

Det slår f*n aldrig fel! Varje gång jag ska bort/har mycket att göra så blir jag sjuk. Vaknade imorse och mådde skitdåligt, somnade om och sov några timmar till och tänkte att jag kanske kunde sova bort skiten, men icke! Vaknade med feber och har fortfarande ont i halsen/bihålorna, öronen kliar och kroppen värker. Skit. Det värsta är att jag alltid blir sjuk så länge när jag är sjuk, sist var jag sjuk i typ 3 veckor och sen tog det ungefär lika lång tid till innan jag började känna mig någolunda återställd. Antar att det är pga fibromyalgin, man har ju svårt med återhämtning överlag.

Ahja, hoppas jag hinner friskna på mig innan torsdag då vi åker upp till Järvsö för påskfirande och efter det så måste jag må bra för då är det förberedelserna för festen som gäller!

efter träning! Och det konstigaste är att jag är sugen på att gymma, jag som aldrig gillat att gymma.  Mina muskler skriker efter att utmanas. Jag tror det hänger ihop med min nya kost.

Jag gillar att träna annars, saknar det mkt men tack vare min fibromyalgi så klarar jag inte av så mkt mer än lugna promenader, blir så förbannat dålig om jag tar i minsta lilla för mkt. Förr gick jag på friskis och svettis och körde rätt tuffa pass.

Men nu när kroppen verkligen skriker efter att få användas så måste jag ju testa. Ska ta och gå till gymmet på Husbybadet någon dag tänkte jag, det ligger ju på gångavstånd hemifrån, man måste boka en tid med en instruktör första besöket dock så det kräver lite planering…

Det här är nog det allra värsta med att ha fibromyalgi tror jag.

Jag och maken gick och la oss tidigt ikväll, borstade tänderna redan vid 21.30, vi var dödströtta båda två. Läste lite i våra böcker och släckte lampan kanske vid 22.30….jag hann slumra till lite men vaknade snabbt igen och nu kan jag inte sova, jag har SÅ ont. Det spelar liksom ingen roll hur trött man är när man har så ont för även om man somnar så sover man så lätt att man ändå inte blir utvilad. Så nu sitter jag här i väntan på att citodonet ska börja verka, inte för att det tar bort värken, men det kan _ibland_ dämpa värsta smärttopparna och göra en lite dåsig så kanske kanske, med lite tur, man kan få sova en skvätt sen.

Dessutom verkar det vara vinter ute igen, det har snöat massor och är alldeles vitt ute. Jag som ville ha vår nu!

Ja jag vet, nu är det mycket gnäll på en gång, men jag kan ju inte alltid le och vara glad, eller hur?

Tänkte uppdatera er lite. Ni är säkert nyfikna på vad det blev till slut. Eftersom vi var ute i sista sekunden och maken var trött och grinig när vi skulle shoppa så blev det lite som det blev. Vi hade bestämt oss för att köpa en mp3-spelare som hon kan ha när hon är ute och motionerar, men det gick verkligen inte att få tag på en vettig! På mediamarkt hade de som vanligt inte varorna som de har uppe för visning hemma, utan ville sälja på oss något dyrare. Elgiganten hade stängt när vi kom dit och onoff hade inte heller någon av de spelarna vi var intresserade av hemma.

Så vi började springa runt i affärer på måfå för att hitta något, trötta och griniga och måttligt glada efter besöken i elaffärerna.

Det slutade iallafall med att vi hittade en ljuslykta på Duka. Vi kompletterade med ett fint ljus. Den kommer bli fin på hennes balkong, hon har världens mysigaste balkong! Så det blev nog bra ändå

Varje gång vi springer runt och sistaminutenshoppar så säger jag ”nästa gång ska vi planera i tid” men så blir det visst aldrig…